Uppsnärjd i det blå.

Men du sover ju, du hör ju inte på, en du sover ju, du hör ju inte på..
”Dom måste lära sig gå”, det är vad folk säger när det är vi två.
Vi måste härifrån, den här stan drar ner oss till botten av ån.
Och dekadensen är hård, alla mina vänner har gett upp sömn.
Dekadens är så svårt, och jag har aldrig fångat en enda dröm.
Och jag står framför spegeln, jag vill förändra allt, och allt som jag ser i den.
Du har vart ute i världen i flera år,när jag stanna på mitt rum och såg dagarna gå.
Så uppsnärjd i det blå.
Prinsessan Eva, i nylackerade skor. Hon är min vän.
Eva, jag hänger mig för kärleken.
"Var inte så högtidlig, du med din dramatik och stesolid"
Men en dag kommer jag och du, verkligen bli gamla.
Men jag älskar dig nu.
Jag har aldrig sett nån så, uppsnärjd i det blå.

Chai och tatuering.

Snart ska jag bege mig till stan för en chai med Soph och Alex samt ett besök på en tatueringsstudio där jag BARA följer med som smakråd. Jag lovar! Hehehe..

På tal om tatueringar håller jag på att skissa en Harry P-tattoo till Benjamin och jag är något stressad eftersom han tydligen vill ha den på onsdag och la problema är jag styr min kosa mot stockholm imorn #Nej nej inte alls stressaD.

Senare idag åker jag till Majorna för att pyssla om Marcus som har migrän. När karlar är sjuka är det alltid roligt att vara i deras närvaro för dom tycker så synd om sig själva.

Ja just det, om min sambo lever? Ja det gör hon! Hon började sin utbildning idag förresten! Ska försöka få den lilla tösabiten att blogga senare idag.

Puss och klem

hp-tatuering, fettt! måste fan kirra en, och tusen andra

grymt hår!